INSTITUTIONEN FÖR BYGGNADSTEKNIK
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND
DIVISION OF BUILDING TECHNOLOGY
LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY
FUKT I YTTERVÄGGSSYLLAR
MOISTURE IN EXTERNAL SILL PLATES
BEHZAD GOLRANG
RAPPORT TVBH-3014
LUND 1987
FÖRORD
Denna rapport behandlar utformning av anslutningen mellan yttervägg och platta på mark, samt dess inverkan på fukttillståndet i syllar av främst trämaterial. Professor Lars-Erik Nevander LTH, initierade det här projektet, uppmuntrade och möjliggjorde det för mig att slutföra det här arbetet. Sture Sahlèn gav värdefulla råd angående mätningar och Lars Ohlsson hjälpte till med montering av givarna. Agneta Ohlsson utförde mätning av ånggenomsläpplighetskoefficienten för ”Pur-syllen” och Lilian Johansson, ritade figurerna. Projektet finansierades med medel från dels statens råd för byggnadsforskning och dels svenska byggbranschens utvecklings fond. Följande personer ingick i den referensgrupp som skulle övervaka och diskutera arbetet: Rolf Berg, Nordvästra Skånes Byggmästareförening. Bo Berglund, Göran Bengtsson Byggnads AB, Jan-Erik Glebe, SIAB AB. Bengt Hansson, Fou/syd. Tore Hansson, Träteknikcentrum. Lars-Erik Klittner, byggnadsnämnden i Helsingborg, Per Kullman, JM Byggnads- och Fastighetsbolag, Professor Lars-Erik Nevander, avdelningen för husbyggnadsteknik. LTH samt Kjell-Åke Persson, Skanska AB. Till alla som nämnts ovan, samtliga berörda platschefer och till berörda villaägare, framför jag mitt varma tack.
INLEDNING
Fuktskador har i flera år konstaterats i trä och träprodukter som används inom husbyggnad. Träsyllar anses därvid vara bland de detaljer som på grund av långvarig fuktpåverkan lätt kan ta skada och mögla. Avsikten har därför varit att studera anslutningen mellan grund och yttervägg, i synnerhet hur olika utformningar av denna anslutning påverkar fukttillståndet i träsyllar. Arbetet har begränsats till ytterväggar bestående av träregelvägg stående på syll, med skalmur av tegel som fasad. Grunden utgörs av platta på mark. Rapporten har följande uppläggning: Den inleds med en beskrivning av den teoretiska modell som har använts för datorberäkningar och dess avgränsningar. Därefter genomgås de materialdata och randvillkor som ingår i modellen. Till sist sammanställes beräknade relativa fuktigheter för de mest utsatta punkterna i varje syll och presenteras i tabellform. I följande kapitel redogörs för de jämviktskurvor som har använts för de undersökta objekten. Där genomgås också de felaktigheter som kan bli aktuella vid mätning med elektrisk träfuktmätare, av typ motståndsmätare. Mätmetoder samt placering av givarna presenteras i kap. 4. Mätresultatet från de mest intressanta mätpunkterna ur fuktsynpunkt är sammanställda i tabellform och framlägges där. Förekomsten av existerande svamporganismer på träsyllarna som konstaterades i samband med montering av givarna presenteras som avslutning på kap. 4. Genom att jämföra de erhållna beräknings- och mätresultaten med varandra kan vissa slutsatser dras, med vilka man kan rekommendera en lämplig anslutning mellan grund och yttervägg. Dessa tas upp i kapitel 5 där både praktiska och teoretiska synpunkter, angående den föreslagna anslutningen diskuteras. I bilagan redogörs för det beräkningsförfarande som har använts för att utföra de teoretiska beräkningarna, samt dess noggrannhet. Bilagan avslutas med sammanställning av fullständiga mät- och beräkningsresultat, samt övriga uppgifter om de undersökta objekten.
UNDERSÖKTA OBJEKT
Projektet har genomförts i samarbete med fyra byggföretag , Göran Bengtsson Byggnads AB, Skanska, JM Byggnads AB och SIAB AB. Dom undersökta husen har valts bland några av dessa företags villor, som då var planerade att byggas i Helsingborg, Lund och Ystad. Villorna byggdes alltså i samma klimat. Under arbetets gång tillkom det tre nya syllar: åsen ”ttc-syll”, åsen”cellplast”, domaren ”pur-syll”. Dessa monterades i de hus som vid det tillfället höll på att byggas. För alla undersökta objekt gällde det att ytterväggen skulle bestå av träregel stående på syll, med en skalmur som fasad. Grunden skulle vara platta på mark. Fig 1.1. Visar vertikalsektioner genom de studerade objekten. För att skilja sektionerna åt, har de betecknats efter det kvarter eller den stad som dom har byggts i. Om två eller flera objekt är byggda i samma kvarter, åtskiljes de genom en särskild benämning för själva syllen. En detaljerad beskrivning av varje anslutning är medtagen i bilagan.
DETALJLÖSNINGAR
